Val av namn på dejtingsidor

Det finns olika kategorier av namnval på dejtingsidor och alla ger upphov till att fantasin spinner iväg och lätt vill skapa fördomar om dem som ligger bakom dessa alias. (Och kom ihåg att namnen är tweakade, men med all säkerhet finns någon som tagit dessa namn, så döm dem inte).

1. Namnet som anspelar på en biffig, sportintresserad karl med rasistiska undertoner
- Alfahanen
- MrMacho
- BigCool

2. Namnet som ska framställa herrn i fråga som en gosig svärmorsdröm
- Nallebjörnen
- Kramasmeddig
- Romantisk_kille

3. De som tagit ett namn från någon serie, men inte funderat vidare på vad detta namn signalerar
- Dexter01
- HankMoody
- SonsOfAnarchy

4. Alla dem som med sitt namn vill berätta att de är dominanta i sängen (jepp, det vimlar av dem)
- Mr_Grey
- Herr_Grey
- Grey_man

Men min alldeles egna favorit är han som heter "Med_minimal" och i sin presentation skriver att han söker efter någon som tycker att storleken inte har någon betydelse.

Rutavdrag, eller hur funkar det?

På tal om gårdagens drös av män som vill vara underkastade kvinnor, så undrar jag hur det där funkar egentligen? Dessa karlar skriver ju nämligen att de gillar att diska, städa och laga mat samtidigt som en kvinna säger åt dem vad de ska göra. Måste man göra något mer därefter, eller räcker det med att man kommenderar med hela handen? I så fall känns det som en relation som skulle kunna funka några timmar i månaden. Ett ordentligt jävla storstäd och kanske att personen filar bort förhårdnaderna på fötterna åt en. Det kanske inte är så illa ändå? Kostar enbart några doser självförakt.

För övrigt tror jag att det är Evas val av profilbild som kan ligga som bakgrund till att herrarna vill att jag ska sätta klackarna i ryggen på dem. Så jag ifrågasätter fortfarande hennes dejtingkunskaper.

Och allt pga den där jävla boken

Det verkar gå virus på dejtingsidor efter att boken Fifty Shades of Grey släppts. Jag har själv inte läst den, men hört ryktas om att den har ett språk som påminner om en högstadieuppsats skriven av en Starlet-läsande fjortonåring. Så vitt jag förstår så handlar den om BDSM-relationer och det är precis vad mångas presentation på dejtingsidor också verkar handla om idag.

En vän berättade för mig att forumet "Dark Side" (en sajt för folk som gillar BDSM) ökat med 10 000 medlemmar sedan boken kom ut, men det är visst inte bara där som folk söker efter relationer med dominans och underkastelse, för var och varannan man som vill agera fotpall verkar kontakta mig now days.

Det är helt fine med mig att de gillar att bli dominerade, gå i koppel eller springa runt med en butt plug, vad andra personer tänder på är deras sak och jag är glad att de funnit det som de går igång på. Men det är det här jävla tjatandet. Som om sexualitet är något att förhandla om.

Ett exempel var HerrGrå* som uppenbarligen tyckte om att vara den dominanta parten i en relation. Han var absolut artig då han undrade om den typ av sexliv skulle passa mig, men kalla mig gärna timid, att diskutera sex innan jag träffat en person är lite väl hardcore för mig. Hur som, tackade jag artigt nej och sa att han säkert kunde hitta någon som matchade hans sexuella preferenser bättre. Det var då förhandlingen började... Men jag kanske skulle kunna tänka mig att bli bunden nån gång så där lite nu och då? Eller kanske lite smiskad? Eller kanske... Men då måste jag säga ifrån på skarpen till de små liven!

 "För i helvetet! Du är på en sajt med hundratusentals kvinnor, det finns säkert en stor och beskärd del som vill bli smiskade på rumpan och spottade i håret. Varför i hela fridens dagar ska du nöja dig med att binda en tösabit nån gång per år när du har möjlighet att få äta hela kakan? Sluta kompromissa! Sök det du vill ha istället."

Och det är väl ett förbaskat bra råd? Därför håller jag mig stenhårt till att bara dejta män med god värdegrund och hår på bröstet. VÄGRA KOMPROMISSA!

*Påhittat namn

Dump/Damp-polaren Ingemar

När man blir dumpad så ofta och intensivt som man blir när man nätdejtar, så är det bra att ha en god vän att luta sig mot. Personligen har jag anställt min kompis Ingemar som stöttepelare när det blåser omkring mig. Han är nämligen precis lika kass som mig på spelet med det motsatta könet.

Tillsammans sitter vi i soffan, tjurar och utbrister saker som "Ingen vill ha mig", "Vad gör jag för fel?" och "Jag kommer att dö ensam". Dessa påståenden kan ylas ut i luften lite när som. De kommer som en ren reflex eftersom det är så väldigt ensligt att vara oss - ratade till vårt fördärv. När det blir fasligt synd om oss måste jag tvinga Ingemar att hålla mig i handen, ja nu när ingen annan kan ställa upp på det  Det är helt enkelt makalöst synd om mig.

Men det är alltid då Ingemar utbrister "Ja, men vad fan, du får ju åtminstone ligga!!!" och då känns livet genast mycket bättre. För då är det åtminstone bara näst synd om mig.

Ok, jag kanske inte ska klaga så mycket

Jag har varit bedrövat över människors profilbilder på dejtingsidor. Men efter att en gammal dejt (som förvisso också dumpade mig av förklarliga skäl) la upp en länk på sin facebook-sida som porträtterar ryssar som sysslar med nätdejtning, så känner jag mig ändå väldigt skonad. Eller är det någon av dessa kärlekssökande personer ni rekommenderar mig att bjuda ut på en romantisk afton?

http://www.buzzfeed.com/daves4/completely-unexplainable-russian-dating-site-pictures?sub=2730798_1926608

Köp inte grisen i säcken

Igår kväll blev jag tvär-förkyld, bäddade ner mig på soffan och surfade potentiella fästmän. Ett mail landade i min inkorg med en mening, det var ett rätt och slätt:

"Jag vill ha dig NU."

Jag suckade, slängde en blick på mina sketfula mjukisbyxor, på snorpapperet som omringade mig i soffan och jag fingrade på det papper jag stoppat upp i mina näsborrar för att förhindra att floden av slem min snok producerade skulle sippra ut. Sedan svarade jag:

"Jag är uppriktigt talat inte så säker på att du vill ha mig just nu."

Dump-expert

När man träder in dejtingvärlden så dröjer det inte länge innan man börjar ifrågasätta hela sin person. Det antal dumpningar man utsätts för är nämligen otaliga och kommer i alla dess former. Inom kort kommer hallucinationer om att du ser ut som en påse skridskor, att du utvecklat en smärre MBD-skada eller att du helt enkelt har en sexappeal likt en tandlös valross.

Så mitt råd till dig är att hålla huvudet kallt. Tvinga nära och kära att bedyra din fantastiska person. Se dig själv genom din mors ögon, eller åtminstone genom någon efterhängsen stalkers ögon. För som jag skrivit i tidigare inlägg finns det någon för alla. Och din någon kanske just är en person som faller handlöst för en MBD-skadad skridskopåse.  

Objektifierar män

Man blir rätt blasé av att sitta och skrolla karlar hela kvällarna på dessa dejtingsidor. Det är som en stor godisbutik och hjärnan börjar behandla varenda person som objekt och möjliga fästmän. Problemet blir att den virtuella världen sakta smälts samman med verkligheten och gator och torg förvandlas till stora smörgåsbord av karlar.

Ikväll var jag till exempel på min kompis Mattis releasefest när jag fick syn på ett skägg i en mörk vrå. Det räcker vanligtvis gott för mig att se ett skägg för att klicka in på någons sida och därmed få reda på vad personen i fråga har för politiska åsikter och intressen. Men här satt jag snarare och dumstirrade på det stackars skägget. Vred och vände på hur i tusan jag skulle kunna avgöra vilken utbildning han hade och om han månne hade barn.  Jag hade så att säga käkat blängsylta.

Om krogen hade varit en dejtingsida hade jag säkert skrikit "Snyggt skägg för tusan!", men nu var det inte så, och skägget tog på sig jackan och gick hem. Det är fan inte lätt med den verkliga världen.

Dejtingsidornas Moder Teresa och de kränkta männen

Till en början var jag snäll och värn på dejtingsidan. Jag svarade på samtliga mail oavsett om jag var intresserad eller ej. Man vill ju inte vara otrevlig eller att någon ska känna sig värdelös.

Jag skrev med Jimmy 22 år som ville skaffa KK, jag skrev med Bosse 62 år som tyckte jag verkade vara en krutig brutta, jag skrev med Philip 35 år som var liberal-kapitalist-stekare som... ja, vad han nu trodde vi hade gemensamt. Man skulle kunna säga att jag var dejtingsidans Moder Teresa och mån om allas känslor. GeishaQ, den heliga anden, amen.

Sedan avslutade jag konversationen när jag kände att jag varit trevlig nog, när de slutade ställa frågor eller när jag kunde låtsas att jag var så upptagen att jag inte hann svara. Jag trodde att jag var snäll och taktisk, men icket!

De kränkta männen blev JÄTTEARGA! Som resultat av min helighet fick jag istället mail av det här slaget:

"Jaha, så min forskningstjänst dög inte åt kultureliten trots allt? Ha ett bra jävla liv!"

"Typiskt er tjejer att bara svara när ni får komplimanger. Sedan horar ni runt och knullar med allt och alla för att få bekräftelse."

Som ni kan se så blev jag tvungen att byta strategi. Den helige anden var inget vinnande koncept. Jag började helt enkelt radera mail på löpande band. Hundratals. Jag öppnade dem inte ens. Och för att ha kvar åtminstone någon känsla för de arma kränkta männen så la jag till följande rader i min presentationstext:

"Jag brukade vara trevlig och svara på alla era mail, men det blev en omöjlig ekvation. Så ta det inte personligt om ni inte får svar, det är jag som försöker vara rationell gällande min tid. Du är givetvis en underbar person ändå – och om inte du är något för mig så finns det garanterat någon annan som kommer att älska dig precis för den du är."

Suck... jag är ju bara för rar.

Kära Eva... jag vet faktiskt inte...

Min kollega som bad mig att inte lägga upp det foto som jag skrivit om tidigare, blev ytterst besviken när hon läste att jag numer använde kåt-fotot (som hon kallar det) som profilbild. Hon tvingade mig genast byta till min we-can-do-it-bild. Hon menade att den var mer representativ för mig och att jag skulle fånga in kvalitet framför kvantitet med den bilden.

Men kära Eva... den här bilden har nu fått en man med bar överkropp som är högerpolitisk och kristen samt fotar sig själv i badrumsspegeln att skriva till mig. Han skriver att han vill ha intressanta samtal med en kommunist.

Är det här det som du kallar kvalitet?

MVH
En som inte är så sugen på någon som beskriver sig själv som konservativ kapitalist

Det kunde ha funkat

Det KAN faktiskt funka att kräkas på första dejten. När jag var ut med ex kexet Andreas på första officiella dejten så skedde just det - och vi höll ju ihop i tre år. Under de åren fick han kräk-repris lite nu och då. Den han gillade bäst var nog den gången jag skulle klä av mig i soffan och byxorna fastnade vid mina anklar precis när jag började spy. Det blev en makaber fontän och Andreas fick hjälpa mig att tvätta håret.

Men nu är ju inte alla lika lättflirtade som Andreas. För mitt ragg-knep funkade uppenbarligen inte lika väl på fredagsdejten. Jag tolkar den täta tystnaden som att nudelkräks inte var hans melodi.

Veckans dejt

I fredags hade jag en dejt där jag bjöd på både fylla och skönsång på K Karaoke. Kanske inte det mest taktiska draget när man träffar någon för första gången. Som tur var så toppade jag kvällen med att kräkas upp en shot jäger blandat med nudlar bakom en bil. Jag tror att min dejt var mycket imponerad över min frisläppta personlighet.

Den där jävla flirtfunktionen

På dejtingsidan där jag huserar finns det en flirt-funktion. Det innebär att någon med intresse för en kan skicka ett enkelt snabbmeddelande med meningar så som "Flirt", "Puss", "Dig vill jag veta mer om", "Dejt?" etc. Jag kallar den här funktionen för menlösa-fantasiavsaknandes-handikapp-knapp. För varför i hela fridens dagar ska jag svara någon som inte orkar lägga mer ansträngning på mig än ett simpelt tryck på en knapp?

Funktionen används dock vårdslöst. Framför allt av de män som uppenbarligen bara sitter och skrollar på sidan om och om igen för att hastigt trycka flirt på var och var annan profil. En man som heter BengtGöran* har skickat cirka 15 flirtar till mig med jämna mellanrum. Jag tror inte att BengtGöran har en het crush på mig, jag tror helt enkelt att BengtGöran glömt bort att han redan skickat mig 14 st flirtar som jag artigt har ignorerat. Jag antar att hans konto maler ut en 150 flirtar om dagen. Och jag undrar i mitt stilla sinne om han någonsin får napp.

För min del så resulterade BengtGörans fingerfärdighet att jag blev tvungen att avaktivera flirt-funktionen på min sida. Man kan bara ignorera så länge till man börjar ana att människan händelsevis är helt jävla sjuk i huvudet.

Men tänk så ledsamt när Hugh Jackman känner sig blyg, inte vågar skriva till mig och bara skulle vilja skicka en enkel "Puss", ja, då har BengtGöran förstört ALLT!

* Namnet är fingerat för pojkspolingarnas skull

Och dem som saknar hobbys

I motsats till dem på nätet som reser jorden runt och åker slalom genom livet finns dem som väljer att presentera sig på de mest uppenbara viset. En sådan person tycker att det är viktigt att skriva att de gillar att träna, vara med kompisar och tittar på serier ibland. Man ba... HALLÅ?!

När jag upptäckte den här trenden bland herrarna på dejtingsidor så var jag tvungen att ändra min presentationstext IGEN:

Om jag läser en till presentation där det står att vederbörande gillar att träna, resa och vara med vänner – så kräks jag. De flesta gillar dessa ting. Du är ingen unik snöflinga, och inte jag heller.

För 13 år sedan flydde jag de norrländska skogarna och har nu bosatt mig i en hyresrätt tillsammans med min hemmasydda jätte-ostkroke som få fungera som kramsubstitut för en karl. Ostkroken är en av de bästa uppfinningarna ever – klagar varken på mitt orala bajseri, min tråkiga humor eller det faktum att jag är brutalt ärlig.

Jag är något av en arbetsnarkoman. Jag älskar mitt jobb och kan gå in i det totalt. Jag är utbildad kulturvetare och jobbar inom det fältet. Observera dock att jag inte har Gudrun Sjödén-kläder och bär träörhängen. Jag kissar heller inte på mig av upphetsning när det är afrikansk dans på TV. Däremot kan jag bli uppspelt av att titta på serier, lägga pussel, ha politiska diskussioner, konsumera kultur, leka med syskonbarnen eller allmänt dega till mig på soffan med en chipspåse. Varenda kväll när jag ska klä av mig för att krypa i säng så faller det ett konfettiregn av chipssmulor ur BH:n. Inte ens det gör ostkroken irriterad.

Jag blir fruktansvärt bakfull, vilket betyder att jag sällan går ut. Men går jag väl ut på fest så blir det gärna med buller och bång. Jag är inte sen på att klampa in på K-karaoke mitt i natten, riva av några Manson-låtar och slå ut halva ljudanläggningen. Det låter inte bra, ty jag blev aldrig begåvad med någon fager pipa. Något jag är bra på däremot (enligt tillfrågade manliga vänner) är att vara söt, energisk, social, lyssna, dansa, vara rolig, argumentera och vara omtänksam.

Och så över till dig:

Jag söker en röd/grön, kulturintresserad man med barnasinnet intakt. Om du inte har någon presentation eller fakta om dig så blir det svårt med kontakt. Så till vida att du inte ser ut som Hugh Jackman. Då kan vi idka het älskog i några veckor.

Anpassar mig och filtrerar

På grund av att människor tycks ha så många hobbys (som jag nämnde i förra inlägget), så anpassade jag min inledning i presentationstexten till följande:

"Jag undrar (som så många andra) hur folk har tid att bestiga berg, hoppa fallskärm, dyka ner i Atlanten och resa jordklotet runt samtidigt som de inte lyckas vända ett foto rätt på sin profilsida. Om du är en sån där äventyrlig typ så passar jag nog inte dig, jag kan nämligen inte föreställa mig något tråkigare än fjällvandring, och kommer heller inte att fascineras av din vadderade cykelbyxa." 

Hobbys

På dejtingsidor så lever alla ett sjujäklarns liv. De hinner med typ ALLT! När de inte tränar så reser de jorden runt, hoppar fallskärm och snorklar. De lagar även gourmetmiddagar, räddar svältande barn i Afrika och tältar i fjällen.

Jag vet inte hur jag ska kunna matcha ett sådant leverne med min vardag som snarare innehåller snus, Candy Cruch, Netflix och chips.

För att förtydliga så har jag nedan skapat ett typiskt fotoalbum på nätdejtingsidor.

I alperna och åker skidor

Härligt att snorkla

Polarna köpte fallskärmshoppning åt mig i 30-årspresent

Gillar äventyr

Jag på månen

Jag kastade sten i glashus

I gårdagens inlägg så kastade jag sten i glashus. Det var inte schysst av mig att klaga på herrarnas försök att locka kvinns till sina sidor med hjälp av patetiska profilbilder, när jag själv är av samma skrot och korn.

Men jag var inte alltid så. Nej, jag valde till en början ut mina profilbilder taktiskt. Ett foto som representerade mig som stark och självständig och i mitt fotoalbum valde jag bilder som skulle visa min mångsidighet. Men en av bilderna i albumet höjde en kollega ett varningens finger för. Hon tyckte att den anspelade på sex och menade på att jag kanske inte skulle lägga upp den med risk för att dra till mig fel personer. Så jag gjorde som hon sa, det lät vettigt, jag lät bilden förbli opublicerad.

Men det scenariot var över ett halvår sedan. På senare tid har jag troligen blivit desperat, kanske rabiat och definitivt sexuellt labil. För när man inte räcker till som sig själv så måste man ta till med det stora artilleriet. Den opassande bilden som kanske skulle locka fel folk, fick helt enkelt bli min nya profilbild.

Och då hade man ju önskat att Q fick knulla sig lycklig i alla sina dagar... men icket!

Profilbilder

Det finns somliga profilbilder på dejtingsidor som får mig att rygga baklänges och gå till automatiskt ratande. Framförallt tre olika typer av bilder.

1. Killen som inte kan vända bilder stående.

Hur han än försökte hemma i skinnsoffan så lyckades han inte vända bilden åt rätt håll. Han dubbelklickade, trippelklickade och snurrade på datorn - till slut gav han upp, vilket lett till att han förorsakat nackspärr hos samtliga intressenter. Alternativt gett dem en insikt om att killen i fråga är kompetenshandikappad när det kommer till datorer.


2. Killen som tar en selfie i sängen.

Bilderna på herrarna i sängen är bra mycket mer tilltalande än bilden ovan, men för att inte hänga ut nån stackars pojkspoling så har jag valt att använda bilder på mig själv. Men låt oss säga att männen som använder sig av den fototeknik som innefattar en säng har mer sug i blicken, oftast fotograferat ur fågelperspektiv samt inte låter kroppen skylas av ett täcke. Jag är väldigt osäker vad intentionen med dessa bilder är, men jag känner att det går lite för fort. Plötsligt står jag i deras sängkammare och vi har ännu inte utbytt ett ord med varandra.

3. Killen på gymmet.

Eftersom jag själv saknar gymbilder så får ett foto när jag lyfter en sked representera denna typ av bild. Och tro mig, profilbilder av detta slag kryllar det av på dejtingsidor. Hantlar, träningsmaskiner och så en övertränad snubbe som precis pumpat upp sin biceps till maxnivå. Det är där och då han kommer på den briljanta idén att plåta sig själv. Som kronan på verket heter dessa killar oftast BigTatoo eller HugeSthlm. I dessa fall kan man som oftast skymta tribal-tatueringar.

Bubblare...
Jag vill lägga in alla killar som använder profilbilder av sig själv i bar överkropp som bubblare. Framför allt de som helt oprovocerat står utan tröja i bild. Jag förstår att man sällan har tröja på badstranden, men en kille som är hemma (där jag antar att han har tröjor) som tar en bild av sig själv i hallspegeln när han struntat att ta på sig en jumper är inte sexigt. Jag kan helt enkelt inte ta personen seriöst.

PS. Om  det inte är Hugh Jackman förstås, då har jag överseende med alla ovanstående profilbilder.    

GeishaQ nätdejtar

Det har varit tyst från mig väldigt länge. Men sedan jag börjat nätdejta så finns det alldeles för mycket som snurrat i mitt huvud att jag till slut måste delge mig av denna underliga värld. Så välkommen till Qs dejtingliv. Det kan bli en rätt bumpy ride.

Min första presentation på dejtingsidan blev tyvärr nedröstad av min far. Han tyckte att den snarare hade en frånstötande kraft än en inbjudande. Jag vet förvisso inte när jag började ta kärleksråd från min pappa, men den här presentationen fick bara leva kvar i ca en månad:

SÖKES: VÄNSTERPOLITISK, KULTURINTRESSERAD HUGH JACKMAN MED BARNASINNET INTAKT

I ett förhållande uppdagas förr eller senare ens sämsta sidor, så jag tänkte bespara dig och ge tillkänna mina svaga sidor redan nu så kan du välja om du orkar med dem eller ej:

·         Snusar i sinne – en dosa per dag, vilket kan resultera i riktigt taskig andedräkt

1. ·         Lossar hår – om jag besökt dig kan du finna hela min främre frilla krypa på ditt golv
2. ·         Är vad en flashback-användare skulle kalla en feminazi – en jävligt stolt sådan
3. ·         Är i kiss- och bajsåldern – OCH skrattar åt mina egna skämt
4. ·         Lever i stort sett mest på godis, chips och glass
5. ·         Har ångestsyndrom och skyller mitt skumma beteende på en man jag kallar Mike
6. ·         Pruttar – helt ogenerat
7. ·         Är något av en arbetsnarkoman – kan prata om mitt jobb i timmar zzzzzzzzz
8. ·         Hittade i skrivande stund en chipsbit i min navel
9. ·         Jag utstöter ett förbaskat enerverande ljud när det kliar i mina öron
10. ·         Jag älskar att leka – det  är fortfarande kul att leka kull
11. ·         Jag går ibland i sömnen – även på tåg har det visat sig
12. ·         Jag är väldigt frispråkig, jag menar väldigt... 

·        I övrigt är jag en helt underbart, fantastisk, felfri människa som varenda jäkel borde älska att ha i sitt liv på ett eller annat sätt. Det tycker åtminstone min mor. Konstigt med tanke på att hon bor 70 mil bort.